Tänk dig en söndagskväll. En skål snacks, lite vin i glasen. Du och dina vänner lutar er fram över ett bord fyllt med kort, kartor och mörka hemligheter. Ni är inte där för att rädda världen – ni är där för att överleva. Att sopa undan spåren av ett brott ni knappast vill minnas. Att inte lämna några lösa trådar.
Så lyder premissen för det kommande brädspelet No Loose Ends – och när vi får kika in bakom kulisserna via designer Kegan Eads utvecklardagbok hos BoardGameGeek, är det som att kliva rakt in i en 80-tals-thriller där varje beslut har en kostnad.
Ett brädspel som lånar repliker av Tarantino
No Loose Ends är inte bara ännu ett co-op-spel. Det är ett smutsigt, snyggt och storydrivet samarbete för 1–4 spelare, där ni spelar som kriminella figurer på väg att klippa banden med sina gamla liv – helst utan att bli skjutna i ryggen. Tänk Heat, tänk Pulp Fiction, tänk John Wick… men vid köksbordet.
Och det är inte bara ytan som flirtar med filmvärlden. Spelet är uppbyggt som en kampanj, där varje scen – eller ”scenario” som brädspelsnörden skulle säga – är ett kapitel i en tät, persondriven berättelse. Varje val du gör påverkar vad som väntar längre fram, och relationerna mellan karaktärerna är lika viktiga som det som händer ute på gatan.
Född som rollspel, formad till brädspel
Det är inte så konstigt att det finns så mycket känsla och karaktär i No Loose Ends – spelet började faktiskt som ett idéutkast till ett rollspel. Kegan Ead, tidigare känd för rollspelsprojekt som Deimos Academy, berättar att idén växte till något annat: ett kortbaserat brädspel, men med rollspelets själ intakt.
Så vad tog han med sig från rollspelsvärlden?
- Personliga bakgrunder
- Hemligheter
- Konflikter
- En stark känsla av att handlingar har konsekvenser
Spelet är byggt för att varje spelomgång ska kännas unik, men fortfarande hålla ihop spelmekaniskt. En nyckelingrediens är valpunkter där du som spelare måste fatta svåra beslut som formar både berättelsen och dina möjligheter framöver.
Det handlar inte om att vinna – det handlar om att överleva
På ytan lånar No Loose Ends inslag från klassiska strategispel: resursallokering, handhantering och en gnutta push-your-luck. Men det är inte mekanikerna som sätter tonen – det är stämningen. En felaktig manöver kan få svallvågor som sköljer in tre scenarier senare. Och glöm idén om hjältedåd. Det här spelet handlar om skuld, förräderi, panik och desperata val.
Här är några av de mest spännande elementen:
- 🔥 Stressystemet: Karaktärer förändras mentalt över tid. Skador, svek och press påverkar dina framtida möjligheter.
- 🎬 Flashbacks: Tillbakablickar som utvecklar din berättelse – och kan ge dig resurser när du behöver dem som mest.
- 🌀 Flera slut: Det finns inga garantier för ett lyckligt final. Ibland är den största segern att ens hinna därifrån.
Det är en kamp – inte bara mot spelets svårighetsgrad, utan mot varandra, mot känslorna i rummet, mot gamla synder. Du kanske börjar som ett team, men slutar som främlingar. Eller fiender.
En värld i mörklila och jazz
För att förstärka känslan av ett smutsigt noir-universum har teamet gått fullt ut även med den visuella profilen. Tänk mörka violetta nyanser, svärtad brons och skuggfigurer i regn. Grafiken känns direkt lyft från en retroactionfilm – stilistisk, nostalgisk och lite farlig.
Som grädde på moset: spelet får ett originalsoundtrack. Digitalt släppt, förstås – och det beskrivs som en mix mellan synthwave och jazz noir. Om du inte redan ville ha en trenchcoat när du spelar, kommer du definitivt vilja det då.
En djärv blandning av film, brädspel och rollspel
No Loose Ends är inte ett spel för den som bara vill koppla av med lite lättsamma tärningskast. Det här är en upplevelse. En lång, narrativ kampanj där det inte finns några svart-vita svar. Där du kanske måste svika en vän för att överleva själv. Där vinsten – om det ens finns någon – är bitterljuv.
Men för den som älskar berättelser, relationer och att spela hela vägen in i moralens gråzoner, kan det här vara en ny favorit. Det är tydligt att designteamet inte bara försöker göra ytterligare ett brädspel. De vill säga något om val, skuld och vad vi är villiga att göra för att ta oss ut med skinnet i behåll.
Så: gillar du kampanjspel som Sleeping Gods, The King’s Dilemma eller This War of Mine? Då är det bara att hålla ögonen öppna när No Loose Ends gör entré på releasescenen.
Och du – det är okej att falla för ett spel som ser ut som en film, känns som ett rollspel, och fortfarande kräver tunga strategibeslut. Ibland är det i korsningen mellan format som magin händer.